Kvinnor är bättre än män på att uppfatta tecken på sjukdom i ansikten Pixabay CCO

​

 

Kvinnor är bättre än män på att uppfatta tecken på sjukdom i ansikten

Ny forskning visar att kvinnor i genomsnitt är mer träffsäkra än män när det gäller att upptäcka subtila tecken på sjukdom i andra människors ansikten. Studien, som publicerades i Evolution and Human Behavior, visar att kvinnor bättre kunde skilja mellan fotografier av friska personer och bilder av samma personer när de var naturligt sjuka.

​

Människan har ett grundläggande behov av att undvika smittsamma sjukdomar. Därför använder vi ofta icke-verbala signaler för att bedöma hälsotillstånd hos andra. När någon är sjuk förändras ansiktet på karakteristiska sätt – ett mönster som forskarna kallar ”lassitude”. Det kan handla om hängande ögonlock, röda eller trötta ögon, bleka och lätt särade läppar samt nedåtvinklade mungipor.

​

Att uppfatta dessa signaler kan både hjälpa oss att undvika smitta och att förstå när någon behöver vila eller omsorg. Tidigare studier har visat att kvinnor ofta är något bättre på att känna igen emotionella uttryck, men många av dessa studier har använt konstgjort manipulerade bilder. Den nya studien fokuserade i stället på naturligt förekommande sjukdomstecken.

​

Forskarna rekryterade 280 vuxna deltagare (140 kvinnor och 140 män). Deltagarna fick se 24 ansiktsbilder från 12 personer – ett foto taget när personen var frisk och ett när samma person var sjuk i en smittsam sjukdom, såsom influensa eller covid-19. I båda fallen höll personerna ett neutralt ansiktsuttryck.

​

I stället för att bara avgöra om en person såg sjuk eller frisk ut fick deltagarna bedöma bilderna utifrån sex dimensioner:

​

• hur säker personen verkade att vara nära
   

• hur frisk eller sjuk personen såg ut
   

• hur lockande det kändes att närma sig personen
   

• hur pigg eller trött personen verkade
   

• hur positiv eller negativ personens sinnesstämning såg ut
   

• hur socialt intresserad personen verkade
   

Dessa bedömningar kombinerades till ett mått på en underliggande förmåga som forskarna kallade ”latent lassitude-perception”, alltså förmågan att uppfatta sjukdom via ansiktsuttryck.

​

Resultaten visade att biologiskt kön var en tydlig prediktor: kvinnor hade högre precision än män i att skilja mellan friska och sjuka ansikten. Skillnaden var liten till måttlig, vilket innebär att det finns stor variation inom båda grupperna, men mönstret var konsekvent.

​

Forskarna menar att dessa skillnader kan få betydelse över tid. Även små fördelar i att upptäcka sjukdom kan, över många sociala situationer, påverka hur människor undviker smitta eller reagerar med omsorg.

​

Två evolutionära förklaringar diskuteras:

​

• Primära omsorgshypotesen, som menar att kvinnor historiskt oftare varit huvudansvariga för spädbarn och därför utvecklat större känslighet för icke-verbala sjukdomssignaler.
   

• Kontaminationsundvikande hypotesen, som föreslår att kvinnor generellt är mer vaksamma mot smittor, särskilt med tanke på biologiska perioder av ökad sårbarhet, som graviditet.
   

Studien har vissa begränsningar. Den baserades på stillbilder, trots att sjukdom i verkligheten också signaleras genom rörelse, hållning och röst. Det är också oklart när i utvecklingen dessa könsskillnader uppstår och hur kulturella faktorer påverkar dem.

​

Slutsats

​

Kvinnor har i genomsnitt en något bättre förmåga än män att uppfatta subtila, naturliga tecken på sjukdom i ansikten. Även om skillnaderna är små kan de få betydelse i vardagen genom att påverka smittundvikande beteende och omsorgsreaktioner över tid.

​

Källa: psypost.org

Psykiatrispecialisterna