Plan för transportinfrastruktur speglar politiska prioriteringar – men kräver fortsatt utveckling

Trafikanalys har, på uppdrag av regeringen, granskat Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastruktur för perioden 2026–2037. Granskningen visar att förslaget i huvudsak följer regeringens direktiv och att planeringsprocessen har blivit mer strukturerad och transparent jämfört med tidigare omgångar.

Granskningen visar att förslaget i stor utsträckning styrs av regeringens direktiv och tydligt speglar de politiska prioriteringar som Trafikverket haft att förhålla sig till. Det gäller bland annat fokus på vidmakthållande av transportinfrastrukturen, införandet av en riskreserv, omprövning av olönsamma objekt, och offentlig–privat samverkan (OPS).

Trafikverkets redovisning i den nationella planen är mer strukturerad än i tidigare planeringsomgångar och samhällsekonomisk effektivitet har fått större genomslag.

- Samtidigt konstaterar vi ett fortsatt behov av utveckling. Det gäller särskilt metodik, koppling till de transportpolitiska målen, samt tydlighet och spårbarhet i prioriteringar och beslutsunderlag. Det är också viktigt att säkerställa att hanteringen av risker och finansieringsformer är tydligt redovisade och att samhällsekonomisk nytta vägs in på ett transparent sätt, säger Saman Rashid, projektledare.

Det gäller särskilt för objekt som är nära lönsamhetsgränsen eller där kalkyler saknas. För två föreslagna byggstarter – Tvärförbindelse Södertörn och Hallunda–Vårby – kvarstår osäkerheter kring kostnader, planeringsläge och beroenden.

Förslaget om en riskreserv och objekt lämpliga för att genomföras inom ramen för offentlig–privat samverkan (OPS) behöver utredas vidare. Riskreserven är övergripande välgrundad, men finansieringsformen är ännu inte klar och behöver därför analyseras vidare. När det gäller OPS avser behovet av ytterligare utredning vilka objekt som är lämpliga för OPS, eftersom flera av de föreslagna objekten uppvisar negativ samhällsekonomisk nytta. Det är positivt att Trafikverket själv pekar på behovet av vidare analys, men detta begränsar samtidigt förslagens funktion som beslutsunderlag.

Trafikverkets redovisning av totalförsvarets påverkan är sparsam, och länsplanerna uppvisar bristande spårbarhet. Många redovisningar saknar tydlig koppling till transportpolitiska mål och är svåra att jämföra mellan regioner.

Planförslaget för perioden 2026-2037 är ett steg framåt, men ytterligare förbättringar krävs för att det ska fungera som ett effektivt styr- och beslutsunderlag för framtidens transportinfrastruktur.

Källa: Trafikanalys

__ANNONSER______________________