Johan Normark och Constantin Urban, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet. Foto Mattias Pettersson.

​

Ny upptäckt förklarar varför män oftare drabbas av svår covid-19

​

Forskare vid Umeå universitet har hittat ytterligare en pusselbit som förklarar varför det finns betydande skillnader i immunsvar hos kvinnor och män vid insjuknande i covid-19. Denna upptäckt har betydelse för behandlingsstrategier av svår covid-19.

​

– Även om det totala antalet fall av diagnostiserad covid-19 är liknande för män och kvinnor, är det tre gånger så stor sannolikhet för män att behöva intensivvård. Vår studie bidrar till att förstå hur denna könsrelaterade skevhet vid svår covid-19 uppstår, säger Johan Normark, infektionsläkare och universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.

Covid-19 är en luftvägsinfektion orsakad av viruset sars-cov-2. Sjukdomen påvisades första gången under coronavirusutbrottet i Wuhan i Kina i december 2019. Den snabba, globala spridningen ledde till covid-19-pandemin.

​

Minst en tredjedel av de smittade får inte några symptom. Bland dem som får symptom får 80 procent milda symptom och 20 procent allvarliga symptom som kan behöva sjukhusvård och syrgastillförsel. En liten del av dessa blir kritiskt sjuka och behöver intensivvård.

​

Svåra covid-19-infektioner kännetecknas av en överdriven och hyperinflammatorisk reaktion av immunförsvaret, framför allt i lungorna. Den kraftiga responsen kan leda till vävnadsskador och i värsta fall till patientens död. En del av immunsvaret mot covid-19 är rekrytering och aktivering av särskilda vita blodkroppar, så kallade neutrofiler.

 

Deras rekrytering och aktivering sker främst via utsöndring av immunsystemets signalmolekyler, så kallade cytokiner.

​

De bakomliggande mekanismerna till varför män riskerar att bli svårare sjuka vid covid-19 är inte helt kända.

För att utforska frågan startades ett translationellt projekt lett av professor Constantin Urban där flera forskargrupper från Umeå universitet samarbetade med partners på universitetssjukhusen i Umeå och Örebro. Translationell forskning syftar till att ta det som lärts inom grundforskningen och tillämpa det i utvecklingen av lösningar på medicinska problem.

​

I studien analyserades blodprover från över 200 svenska patienter med covid-19. Med hjälp av proverna kartlade doktorand Remigius Gröning en omfattande cytokinprofil och doktorand Emelie Backman kvantifierade molekyler som indikerar för neutrofilaktivering.

Resultaten visade att i proverna från patienter med svår covid-19 och behov av sjukvård fanns högre värden av cytokiner som rekryterar och aktiverar neutrofiler. Dessutom fanns högre värden av neutrofilaktiveringsmarkörer.

 

– Vi såg att ökningen av den inflammatoriska cytokinen IL-18 var könsberoende och att aktiveringen av neutrofiler var könsberoende. Detta var vårt mest intressanta fynd! I genomsnitt var både cytokiner och aktiveringsmarkörer betydligt högre i blodplasma från män med svår covid-19 jämfört med blodplasma från kvinnor av samma kategori, säger Constantin Urban. En överdriven rekrytering och aktivering av neutrofiler kan ha ödesdigra konsekvenser och kan leda till allvarlig och livshotande sjukdom.

​

Enligt forskarna har resultaten betydelse eftersom det pågår andra studier som syftar till att behandla symtom av svår covid-19 genom att trycka ned neutrofilaktiveringen och på så sätt minska vävnadsskador i patienternas lungor.

​

– För att vidareutveckla denna behandlingsstrategi är det därför ytterst viktigt att exakt kartlägga de skillnader som uppstår i neutrofilsvar hos män och kvinnor med svår covid-19, säger Constantin Urban.

​

Studien belyser också komplexiteten i de interaktioner som kännetecknar immunsystemets svar på virusinfektioner och hur dessa interaktioner kan påverka sjukdomens svårighetsgrad. Neutrofiler har tidigare mest studerats vid bakteriella infektioner, men denna studie visar att de även spelar en viktig roll vid svårare virusinfektioner.

​

I framtida studier avser forskarteamet att ta reda på de molekylära mekanismerna som ligger bakom de nyupptäckta könsskillnaderna i covid-19-responsen och att verifiera den aktuella studiens resultat med större patientgrupper.

​

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Immunology.

​

Om den vetenskapliga publiceringen

Elevated Plasma Levels of NET Components in Men with Severe COVID-19 Correlates to Increased Amounts of IL-18.
Emelie Backman, Remigius Gröning, Alicia Lind, Christoffer Granvik, Hinnerk Eilers, Anna Lange, Clas Ahlm, Sara Cajander, Mattias N. E. Forsell, Johan Normark, Constantin F. Urban
European Journal of Immunology. 2025.
https://doi.org/10.1002/eji.202451546

​

Källa: Umeå Universitet