Ny forskning visar: Ett blodprov kan ge säkrare prognos efter hjärtstopp

Ett blodprov kan med hög säkerhet förutsäga chansen till återhämtning för patienter som är medvetslösa efter ett hjärtstopp. Det visar en stor internationell studie som gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden. Metoden kan införas i vården inom kort och kan få stor betydelse för vården av dessa patienter.

– Vår studie visar att ett enkelt blodprov kan ge en tidig och träffsäker prognos för om det finns en chans till återhämtning efter ett hjärtstopp. Det gör att vi kan fatta mer välgrundade beslut – så att vi inte ger upp för tidigt när det finns hopp, men heller inte fortsätter intensivvård när hjärnskadan är obotlig, säger Marion Moseby-Knappe, docent i neurologi vid Lunds universitet.

Studien omfattar 819 vuxna patienter från 24 sjukhus i Europa som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus och fortfarande var medvetslösa när intensivvården inleddes. Forskarna har jämfört fyra olika ämnen i blodet som speglar hjärnskador, för att se hur de bäst kan användas för att bedöma prognosen efter ett hjärtstopp. Blodproverna togs direkt vid ankomst till intensivvård och därefter under de första tre dygnen. Analysmetoden är tillgänglig på många sjukhuslaboratorier.

Studien visade att ämnet neurofilament, som frisätts från skadade hjärnceller, med hög träffsäkerhet kan skilja mellan patienter som senare återhämtade sig väl och dem som fick svåra funktionsnedsättningar. Redan 24 timmar efter ankomst till sjukhus var den prognostiska precisionen hög.

– De här besluten är bland de svåraste vi tar inom intensivvården. Om vi kan skilja ut vilka som har en obotlig hjärnskada och vilka som har en chans att klara sig, kan vi både undvika lång och ofta plågsam intensivvård när den inte leder till något gott för patienten och samtidigt koncentrera resurserna på dem som faktiskt har möjlighet till god återhämtning. Det är bättre för patienten, anhöriga och sjukvården, säger Niklas Nielsen, professor i anestesi- och intensivvård vid Lunds universitet.

Studien visar att de hjärnmarkörer som i dag används för att förutsäga prognosen vid olika hjärnskador har tydliga begränsningar. Genom analys av framförallt neurofilament i blodprovet kunde forskarna med mycket god träffsäkerhet förutsäga patienternas utfall sex månader efter hjärtstoppet. Blodprovet visade bättre prognostisk precision än andra undersökningar som används i dag. Men forskarna betonar att metoden inte bör användas ensamt, eftersom säkerheten i bedömningen ökar när flera olika fynd pekar i samma riktning.

– Efter ett hjärtstopp är osäkerheten ofta stor, både för vårdpersonal och för anhöriga. Livsavgörande beslut om fortsatt behandling måste ibland fattas när läget är oklart. Ju säkrare underlag vården har, desto bättre kan besluten anpassas till varje patient. Därför är forskning som förbättrar prognosen så viktig, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Källa: Hjärt-Lungfonden