Tre miljoner på 30 år - så mycket kan hyran skilja mellan LSS-bostäder i olika kommuner

Riksförbundet FUB har granskat ekonomin för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Undersökningen “Fortfarande fångad i fattigdom” visar att personer kan gå minus med över 2 000 kronor varje månad. Undersökningen visar också att hyran för en LSS-bostad skiljer sig markant mellan olika kommuner. Det handlar sammantaget om miljonbelopp under en 30-årsperiod. Hyrorna kan också skilja kraftigt inom samma kommun.

​

– Personer med IF är en grupp som redan befinner sig i en utsatt ekonomisk situation. Personer med livslånga funktionsnedsättningar ska inte behöva leva i fattigdom. Årets rapport visar tyvärr att situationen har förvärrats jämfört med förra året, säger Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB.

​

Årets utökade upplaga av ekonomirapporten grundar sig på en enkät till FUB:s lokalföreningar. Resultatet från enkäten visar att ekonomin påverkas mycket av kommunala beslut om hyror, avgifter och ersättningar.

Det kan skilja över 143 000 kronor per år mellan högsta och lägsta hyran för en LSS-bostad. Det är tre miljoner kronor under en 30-årsperiod. Rapporten visar även att hyreskostnaderna i samma kommun kan skilja sig markant. Skillnaden mellan hyror i samma kommun kan vara 100 000 kronor per år.

​

Personer med LSS-beslut har små eller inga möjligheter att påverka sin ekonomi. Kommunen bestämmer var man ska bo och bestämmer hyran. De bestämmer också olika avgifter, liksom hur mycket man får i habiliteringsersättning om personen har daglig verksamhet. Det går inte heller att påverka nivån på sin sjuk- eller aktivitetsersättning.

​

– För många är det svårt att föreställa sig att inte ha makt över sin ekonomiska situation. För personer med IF handlar det framför allt om var man råkar bo. Det liknar ett lotteri. Kommunala beslut ska inte avgöra om en person med IF lever i fattigdom eller inte, säger Anders Lago.

​

– Siffrorna styrker det vi redan vet - ekonomin går inte ihop. Många gånger täcker anhöriga underskottet, och det riskerar att skapa ett ekonomiskt beroende politikerna inte har tänkt sig, säger Anders Lago.

​

Läs rapporten här.