Akut behov av fler teckenspråkstolkar i Sverige

Vid Västanviks föreningsstämma uttrycker deltagande dövföreningar, DHB och SDR en djup oro över det kraftigt minskade antalet sökande till tolkutbildningen. Utvecklingen riskerar att få allvarliga och långsiktiga konsekvenser för tillgången till kvalificerade teckenspråkstolkar i Sverige.

​

Tolkutbildningen omfattar fyra års studier, samtidigt som yrkets status och lönenivå inte motsvarar utbildningens längd och ansvar. Detta påverkar rekryteringen negativt och gör att allt färre väljer att utbilda sig till tolk.

Konsekvenserna av en fortsatt nedgång är allvarliga. Brist på tolkar leder till ökad otillgänglighet i samhället och riskerar rättsosäkerhet och patientsäkerhet. Döva och teckenspråkiga medborgares rätt till likvärdig delaktighet och samhällsservice hotas.

​

Arbetsförmedlingen använder i sina prognoser kategorin "Yrken där det är brist på arbetskraft" för yrken där det råder eller förväntas uppstå brist. Vi menar att teckenspråkstolkyrket självklart borde ingå här, då det i praktiken råder en tydlig och återkommande nationell brist.

​

Samtidigt visar den statliga tolktjänstutredningen (SOU 2022:11) en bild där tolkförsörjningen framstår som mer stabil än den verklighet som möter döva och tolkverksamheter i hela landet. I praktiken kan många uppdrag inte genomföras på grund av resursbrist, vilket tydligt visar på motsatsen.

​

Vi ser därför ett akut behov av kraftfulla insatser för att stärka tolkyrket. Det handlar om förbättrade villkor, höjd status och ett tydligt erkännande av teckenspråkstolk som ett bristyrke i linje med Arbetsförmedlingens bedömningar.

​

Västanviks folkhögskola, tillsammans med deltagande dövföreningar, DHB och SDR, uppmanar berörda myndigheter, utbildningsanordnare och beslutsfattare att agera skyndsamt för att säkerställa framtida tillgång till tolkar och därmed garantera grundläggande rättigheter och ett tillgängligt samhälle för alla.

​

Källa: SDR