Annelie Liljegren, chefläkare och projektägare för kloka kliniska val på Södersjukhuset

​

 

Kloka kliniska val ger resultat på Södersjukhuset

Södersjukhuset ser nu konkreta resultat av arbetet med kloka kliniska val. Bland annat har kontrollröntgen efter inläggning av central venkateter minskat med drygt 50 procent och kontrollgastroskopier för att identifiera esofagusvaricer med 40 procent.

 

Bakom resultaten finns ett strukturerat arbetssätt för att välja ut, införa och följa upp initiativ som stärker vården för patienterna.

​

Tydlig struktur bakom framstegen

​

Arbetet startade under hösten 2025. En projektgrupp på Södersjukhuset har tagit fram ett arbetssätt för implementering samt kriterier för hur initiativ ska väljas ut. Initiativen ska utgå från rekommendationer från specialistföreningar, vara mätbara över tid och bedömas vara möjliga att införa i verksamheten.

​

– Framgångsfaktorn för att vi har kommit igång så bra med kloka kliniska val är att vi arbetar strukturerat. Varje initiativ mäts och följs upp på ett sätt som gör att vi kan se förändring över tid, säger Annelie Liljegren, chefläkare och projektägare för kloka kliniska val på Södersjukhuset.

​

Rätt mängd blod till rätt patient

​

Södersjukhusets största initiativ inom kloka kliniska val handlar om rätt ordination av blod. Flera medicinska verksamheter har infört ett arbetssätt där hemodynamiskt stabila patienter, det vill säga patienter med stabil cirkulation, ordineras en enhet blod i taget. Därefter görs en Hb-kontroll innan beslut tas om ytterligare blod behövs. Tidigare ordinerades ofta två enheter åt gången.

​

Sedan initiativet startade har andelen patienter som endast ordinerats en enhet blod i taget under en tolvtimmarsperiod ökat från 20 till 32 procent.

​

– Vi har en hypotes om att 40 procent av alla hemodynamiskt stabila patienter som ordineras blod inte behöver mer än en enhet. Det handlar om att ge rätt mängd blod till rätt patient, och det får vi utvärdera över tid, säger Annelie Liljegren.

​

Färre undersökningar utan patientnytta

​

Flera andra initiativ visar också resultat. Kärlröntgenundersökningar av hjärnans kärl hos patienter med yrsel har minskat, med målet att halvera antalet undersökningar i patientgruppen. Kontrollgastroskopier för att identifiera esofagusvaricer har minskat med 40 procent hos patienter som redan står på betablockad. Även kontrollröntgen efter inläggning av central venkateter, CVK, har minskat med drygt 50 procent, eftersom läget i många fall kan kontrolleras med ultraljud i stället.

​

– Det är fantastiskt att se hur initiativen redan ger resultat. Det här frigör resurser och arbetstid som vi i stället kan lägga på att implementera nya undersökningar och behandlingar som gör nytta för våra patienter, säger Annelie Liljegren.

​

Nästa steg: antibiotika och bredare införande

​

Nästa steg är att implementera kloka kliniska val på bredare front. Bland annat ska Södersjukhuset arbeta vidare med antibiotika, där fler patienter kan få tablettbehandling i stället för antibiotika intravenöst. Målet är att Södersjukhuset ska bli ett ackrediterat antibiotikasäkert sjukhus.

​

Ambassadörer ska stärka arbetet framåt

​

Förutom det strukturerade arbetssättet har sjukhusledningens stöd och ett ambassadörsprogram varit viktiga delar i införandet. I programmet utbildas utvalda medarbetare för att utveckla och implementera kloka kliniska val som en del av Södersjukhusets verksamhet.