I TYAs rapport Trendindikator Flyg 2025-2028 uppger hela 73 procent av de tillfrågade företagen att det finns ett underskott av flygteknisk personal. Foto: Liza Simonsson

​

 

Stort behov av flygteknisk personal – kan få konsekvenser i hela branschen

Bristen på flygteknisk personal är fortsatt stor. Framför allt saknas flygplåtslagare och flygtekniker med elkompetens.

​

– Det här är otroligt viktiga yrken. Om det här fortsätter kan det få allvarliga konsekvenser för hela branschen, säger Åsa Backman, projektledare på TYA.

​

I rapporten Trendindikator Flyg 2025–2028 har TYA undersökt behovet av flygteknisk personal. Enligt de företag som svarat – bland andra SAS, Försvarsmakten och Svenskt Ambulansflyg – ser framtiden oroande ut. Trots att läget har stabiliserats något sedan den senaste undersökningen från 2022 är bristen fortfarande mycket stor.

​

Kompetensbehovet ingen ”quick fix”

​

Hela 73 procent av företagen anser att det finns ett underskott av flygteknisk personal, samtidigt som 70 procent uppger att de har behov av att rekrytera de närmaste tre åren.

​

– Flyget tappade mycket kompetens under pandemin då många gick till andra branscher och stannade där. Det tar också tid att utbilda sig inom flygteknik, säger Åsa Backman.

För att få fullständiga certifikat krävs teoretisk och praktisk utbildning på skola och sedan ytterligare några år av praktik och jobb på en flygteknisk verkstad.

​

– Det är bara certifierade flygtekniker som får godkänna arbeten och skriva under på att en flygmaskin får lyfta. Kompetensbehovet är med andra ord ingen quick fix, konstaterar Åsa Backman.

​

Plåtkompetens försvinner från Sverige

​

71 procent av företagen uppger att det saknas flygtekniker med elkompetens, så kallade el- och avioniktekniker. Men allra störst är bristen på plåtslagare. Hela 84 procent ser ett stort underskott på tekniker med plåt- och strukturkompetens.

​

– Många av de stora plåt- och strukturjobben som tidigare gjordes i Sverige görs numera utomlands. Därför håller den kompetensen på att försvinna här hemma, säger Knut Lövgren, stationschef på Norwegian Tekniska vid Arlanda flygplats.

​

Varje utbildningsplats räknas

​

Utbildningen till flyg- och helikoptermekaniker går via gymnasieskolans flygteknikprogram som finns på sju orter i Sverige. Vid flera av skolorna ges även Yrkeshögskolans utbildningar till flyg- och helikoptertekniker samt avioniktekniker.

​

– Helst vill vi anställa färdiga tekniker med erfarenhet av de flygplanstyper vi arbetar med – men det finns inga. I stället rekryterar vi många direkt från yrkeshögskolan, berättar Knut Lövgren.

​

– Det är otroligt viktigt att vi får behålla de utbildningsplatser som finns i dag, och att utbildningarna fortsatt håller god kvalitet. Så att eleverna ser flyget som en framtidsbransch för karriären, säger Åsa Backman.

​

Om Trendindikator Flyg 2025-2028

​

Undersökningen genomförs var tredje år. Frågorna går till samtliga företag som har Part 145-certifiering enligt Transportstyrelsen.

​

I denna rapport svarade 29 av 33 tillfrågade företag på enkäten, däribland SAAB, SAS, Norwegian, BRA, Försvarsmakten och Svenskt Ambulansflyg.

​

Fakta: Om flygteknisk personal

• Flygmekaniker, flygtekniker och plåtslagare arbetar med underhåll och reparationer av flygplan och helikoptrar. Jobben finns hos de civila flyg- och helikopterbolagen, Försvarsmakten, inom flygindustrin eller på fristående flygtekniska verkstäder.

• Skillnaden mellan flygmekaniker och flygtekniker är att tekniker har längre utbildning och får ta ett större ansvar i arbetet.

• Annan personal inom flygtekniskt komponentunderhåll är till exempel motormekaniker, lackerare, målare, underhållsplanerare och logistikpersonal.

​

Källa: TYA