top of page

NYHETER                                                                                                               Kommententera artikel  |  Skicka nyheter/pressrelease

__ANNONSER______________________

Sverige halkar ner i EU:s löneliga — nu på åttonde plats

Sverige har gått från femte till åttonde plats i EU:s löneranking sedan 2015. Räknat i euro har lönerna bara ökat med 5,9 procent, näst lägst i hela EU. Bara Grekland har ökat mindre. Det visar en genomgång av Eurostats senast tillgängliga lönestatistik, sammanställd av Trygga.

Så sent som 2017 var Sverige fortfarande det femte bäst betalda landet i EU. Sedan dess har tre länder passerat: Österrike, Tyskland och Finland. Enligt den senaste datan ligger Sverige på åttonde plats av 26 EU-länder.

Eurostat räknar om alla löner till euro för att kunna jämföra länderna med en gemensam valuta. För Sverige, som inte har euro, innebär det att kronkursens utveckling påverkar siffrorna.

Kronan har försvagats mot euron sedan 2015, och i svenska kronor har lönerna ökat mer. Men i Eurostats jämförelse är det eurobeloppet som gäller — och där tappar Sverige mark.

Löneligan — topp och botten

Luxemburg toppar EU:s löneliga med en genomsnittslön på nästan 83 000 euro per år. I andra änden av listan ligger Bulgarien på drygt 15 000 euro — mer än fem gånger lägre.

 

Sverige och Grekland i botten av lönetillväxten

Sverige och Grekland har EU:s sämsta löneutveckling — med ökningar på 5,9 respektive 5,6 procent sedan 2015. Inget annat EU-land har ökat med mindre än 15,3 procent under samma period. Gapet till resten av EU är alltså stort.
 

Lägst lönetillväxt i EU (topp 5 sämst)

  • Grekland: +5,6%

  • Sverige: +5,9%

  • Italien: +15,3%

  • Finland: +21,9%

  • Frankrike: +22,2%

Högst lönetillväxt i EU (topp 10 bäst)

  • Rumänien: +199,4%

  • Litauen: +170,1%

  • Bulgarien: +141,4%

  • Estland: +94,6%

  • Tjeckien: +93,6%

  • Polen: +91,8%

  • Ungern: +89,6%

  • Lettland: +84,4%

  • Kroatien: +68,6%

  • Slovakien: +64,0%

 

— Eurostat jämför alla EU-länder i euro, och kronan har tappat i värde mot euron under perioden — vilket gör att Sveriges siffror ser sämre ut än vad det känns i plånboken. Men även med den förklaringen har vi tappat tre placeringar. Det är en fingervisning om att Sverige halkar efter i EU:s löneliga, säger Viktor Ström på Trygga.

Läs den fullständiga artikeln och metod på trygga.com/nyheter/eu-loneligan/

 

Om datan

Siffrorna kommer från Eurostats dataset nama_10_fte (Average full-time adjusted salary per employee) och avser genomsnittlig bruttolön per år i euro.

Datan täcker 26 av 27 EU-länder (Nederländerna saknas på grund av avvikande metod). Senast tillgängliga data avser 2024 och publicerades av Eurostat i november 2025.

Eurostat räknar om alla löner till euro för att möjliggöra jämförelser med en gemensam valuta. För länder utanför eurozonen — som Sverige — påverkas siffrorna av växelkursen.

Kronan har försvagats mot euron sedan 2015, vilket gör att Sveriges lönetillväxt ser lägre ut i euro än i kronor. Det betyder inte att siffrorna är felaktiga — men de bör tolkas som ett mått på Sveriges position i EU, inte som en bild av vad svenska löntagare fått i plånboken.

Källa: Eurostat. Analys: trygga.com

 

ata logo.jpg
ata logo 2.jpg
conform.jpg
neoe.gif
uneprodukter.jpg
trygga tak.jpg
gentekniknamnden2.jpg
lip.gif
komfovent.gif
autoliv front.jpg
structor.jpg
jeven.gif
vattenfall.gif
paroc.jpg
byggelit.jpg
bvm.gif
dala cement.gif
granitor.jpg

Copyright 2015-2025 ATA Media  |  Box 2594  |  116 74 Stockholm  |  info@atagruppen.se                                                                                   

Användarvillkor - Det är inte tillåtet att kopiera, modifiera, distribuera eller publicera innehåll från atagruppen.se utan tillstånd. För eget personligt bruk är det dock tillåtet att ladda ner, kopiera och spara information från ATA Media.

Integritetspolicy - ATA Media förbinder sig att respektera och skydda Dina personuppgifter och Din personliga integritet i

enlighet med gällande lagstiftning, branschregler och andra relevanta normer.

bottom of page