Var fjärde medarbetare känner inte till verksamhetens krisplan

EcoOnlines undersökning visar tydliga brister i svenska arbetsplatsers krisberedskap. Samtidigt som cyberattacker, pandemier, bränder och allvarliga arbetsolyckor ses som stora hot, känner var fjärde anställd inte till verksamhetens krisplan eller är osäker på om den finns.

​

När en kris inträffar är tiden avgörande men trots denna vetskap står svenska arbetsplatser inför flera typer av risker visar EcoOnlines oberoende undersökning Hur säkra och hållbara är Sveriges arbetsplatser 2026?

Hela 25 procent av de tillfrågade känner inte till verksamhetens krisplan eller är osäkra på om en sådan finns. Endast 32 procent uppger att de känner till och förstår krisplanen väl, en bransch som sticker ut är byggbranschen där fler känner till krisplanen, vilket är positivt.

Ytterligare 28 procent känner bara till grunderna, medan 15 procent vet att en plan finns men inte vad den innehåller.

Glapp mellan ledning och verksamhetens syn

​

Skillnaden mellan olika roller är stor. Bland personer i VD-rollen uppger 60 procent att de känner till krisplanen och förstår den väl. Motsvarande andel bland medarbetare är endast 26 procent. Resultatet pekar på ett tydligt glapp mellan ledningens kännedom och medarbetarnas praktiska beredskap.

​

Samtidigt identifierar medarbetarna flera allvarliga hot mot verksamheten. Pandemier och smitta anges av 32 procent, cyberattacker och dataintrång av 29 procent, brand av 28 procent och allvarliga arbetsskador eller medicinska nödsituationer av 25 procent.

​

”En krisplan gör ingen nytta om den ligger i en pärm eller på ett intranät som medarbetarna inte känner till. När en incident inträffar behöver alla veta vem som ansvarar för vad, hur kommunikationen ska fungera och vilka åtgärder som ska prioriteras. Resultatet visar att många arbetsplatser fortfarande har ett arbete kvar att göra, säger Sandra Sköld, marknadschef, EcoOnline AB.

Ensamarbetare är en särskilt utsatt grupp - många olyckor under 2025 i denna grupp

​

Undersökningen visar också att ensamarbetare är en särskilt utsatt grupp. Tre av tio uppger att de arbetar som ensamarbetare. Bland dessa svarar 26 procent att de har varit med om en olycka när de arbetat ensamma under 2025.

Oron har ökat inom samtliga undersökta områden. Bland ensamarbetare uppger 75 procent oro kopplad till trötthet, 70 procent till stress och psykisk ohälsa och 64 procent till olyckor. Samtidigt anser endast 47 procent att verksamheten tar ett stort säkerhetsansvar för sina ensamarbetare.

När en medarbetare arbetar ensam kan en olycka, plötslig sjukdom eller hotfull situation snabbt utvecklas till en allvarlig kris. Det ställer särskilda krav på riskbedömningar, kontaktvägar, larmrutiner och en krisplan som fungerar även när hjälp inte finns i direkt närhet.

​

En krisplan behöver fungera i praktiken - inte bara vara ett dokument

En väl genomtänkt krisplan bör tydliggöra roller och ansvar, hur kommunikationen ska fungera och vilka åtgärder som krävs för att verksamheten så snabbt som möjligt ska kunna återgå till normalläge. Den bör också omfatta arbetet före, under och efter en kris.

Krisberedskap handlar därför inte bara om att en plan finns. Medarbetarna behöver veta var den finns, förstå sin egen roll och regelbundet få möjlighet att öva på olika scenarier.

​

Källa: EcoOnline