Ny rapport: Fritidshusmarknadens framtida utbudsproblem

Fritidshusmarknaden präglas av fortsatt försiktighet med låg omsättning och långa försäljningstider. Men dagens svaga efterfrågan döljer ett långsiktigt utbudsproblem. Låg nyproduktion, en äldre ägarkår och fritidshus som ofta stannar inom familjen kan göra det svårare för nya köpare att komma in på marknaden när efterfrågan återhämtas. Det visar en ny rapport från Mäklarsamfundet.

– Fritidshusmarknaden präglas just nu av låg omsättning och långa försäljningstider. Men dagens försiktiga efterfrågan riskerar att dölja det långsiktiga utbudsproblem som vår rapport visar, säger Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet.

Rapporten ”Ett slutet semesterparadis?” följer fritidshusmarknaden från det skärpta amorteringskravet 2018, genom pandemirusningen och räntechocken, fram till dagens marknad. Priserna har i stort återhämtats, men omsättningen är fortsatt låg och försäljningstiderna mer än dubbelt så långa som vid pandemitoppen.

Rapporten visar samtidigt hur låg nyproduktion, låg omsättning och en åldrande ägarstruktur kan begränsa tillförseln av fritidshus under lång tid. När efterfrågan återhämtas kan det skapa ett förnyat pristryck på de mest attraktiva marknaderna.

Utvecklingen drivs av:

Demografisk ägarkoncentration: I de 36 studerade kommunerna har 24,5 procent av fritidshusen enbart ägare som är 73 år eller äldre. Nära nio av tio fritidshus ägs av någon som är minst 50 år. Låga ägarkostnader och starka emotionella band gör att många saknar tydliga incitament att sälja.
Låg tillväxt i beståndet: Fritidshusbeståndet ökade med omkring 4,3 procent mellan 2018 och 2025. Delar av ökningen kan dock förklaras av förändrade definitioner och omklassificeringar, snarare än av faktiska nytillskott.
Uppskjuten arvseffekt: Till skillnad från på villamarknaden finns skäl att tro att ägarkoncentrationen bland äldre inte kommer att leda till en utbudsinjektion i närtid. Emotionella skäl gör det mer sannolikt att fritidshuset behålls inom familjen när nuvarande ägare går bort. Rapportens räkneexempel visar att ett fritidshus som ägs av en 55-åring i dag, därefter ärvs och behålls av nästa generation, kan dröja till omkring 2065–2070 innan det når den öppna marknaden.

- När hushållens ekonomi och framtidstro stärks kan efterfrågan på fritidshus återhämta sig snabbt. Utbudet är betydligt trögare. Nyproduktionen är marginell och många stugor stannar inom samma familj i flera generationer. Det riskerar att göra det svårare för nya köpare att förverkliga stugdrömmen, säger Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef Mäklarsamfundet.

9 av 10 fritidshus i de granskade kommunerna ägs av någon som är 50 år eller äldre
Endast 1,1 procent av beståndet i kommunurvalet byter ägare varje år
Försäljningstiderna (median) är nu 157 procent längre än under pandemimarknaden. De kommuner med längst försäljningstid 2026 är Bengtsfors (197 dagar) Vellinge (87 dagar) och Åre (84 dagar)
Medianpriset har ökat med cirka 44 procent sedan 2018
En större demografiskt driven utbudslättnad kan enligt rapportens bedömning ligga 30–50 år bort

Om rapporten

Uppgifter om transaktionsvolymer, medianpriser, köpeskillingskoefficienter (K/T-tal) och försäljningstider är hämtade från Svensk Mäklarstatistik. Uppgifter om fritidshusbeståndets storlek och ägarfördelning enligt ålder är hämtade från SCB:s fastighetstaxeringsregister, där data på RegSo-nivå (regionala statistikområden) har sammanställts och aggregerats till kommunnivå. Uppgifterna om ägarfördelning avser 2024. Utbudsdata från Hemnet mäter det aktiva utbudet vid en given tidpunkt, det vill säga antal annonser som är aktiva vid mätpunktens ingång, oavsett när de publicerades. Det är ett stockmått, inte ett flödesmått.

Källa: Mäklarsamfundet

__ANNONSER_______________________