Starkaste framtidstron bland svenska småföretag sedan 2022

Efter flera år av svag konjunktur stärks nu läget för svenska småföretag. Framtidstron är den starkaste sedan 2022 och fler företag räknar med ökad försäljning och fler anställda under det kommande året, det visar höstens Småföretagsbarometer från Företagarna, Swedbank och Sparbankerna.

​

– Återhämtningen har nu fått ett tydligt genomslag i småföretagens vardag. Vi ser att fler företag får in nya affärer, omsättningen ökar och lönsamheten stärks. Det skapar förutsättningar för investeringar och nyanställningar framöver, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.

​

Småföretagsbarometern är nu inne på sitt 41:a år. Sedan starten 1985 har undersökningen följt konjunkturen och framtidstron hos Sveriges småföretag, vilket är en unik tidsserie. Den långa historiken gör det möjligt att sätta dagens utveckling i ett större perspektiv. I årets andra mätning syns en tydlig uppgång i småföretagens framtidstro jämfört med i våras. Detta är ett viktigt styrketecken efter flera år av svag konjunktur.

​

Förväntningarna på de kommande tolv månaderna ligger nu på nivåer som överstiger det historiska genomsnittet, något som inte har skett sedan 2022. Det innebär att allt fler företag ser ut att kunna öka både omsättning och antalet medarbetare under nästa år.

​

– Småföretagen har kämpat sig igenom flera år av kostnadskris och svag efterfrågan. Nu vågar de äntligen tro på framtiden igen, men optimism skapar inte tillväxt av sig själv. Ska framtidstron bli fler jobb och investeringar måste politiken sänka trösklarna för att anställa och ge företagen bättre villkor att växa, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.

​

Större kraft att växa

​

Fler företag uppger också att lönsamheten har ökat, vilket är en tydlig förbättring jämfört med de senaste årens svaga utveckling. Den stigande lönsamheten är en viktig signal eftersom den stärker företagens möjligheter att investera och anställa.

​

– Den förbättrade lönsamheten ger småföretagen större kraft att växa. Det är särskilt viktigt utanför storstäderna, där småföretagen står för många arbetstillfällen och är avgörande för den lokala utvecklingen. När fler företag vågar satsa stärks också framtidstron och livskraften i hela landet, säger Björn Elfstrand, VD Sparbankernas Riksförbund.

I takt med att ekonomin förbättras blir utmaningarna kring arbetskraftskostnader och kompetensförsörjning alltmer framträdande som hinder för tillväxten och för möjligheterna att expandera.

​

Även om utvecklingen är positiv kvarstår osäkerhetsfaktorer kopplade till det internationella läget och den ekonomiska utvecklingen i omvärlden. För att återhämtningen ska bli varaktig krävs att efterfrågan fortsätter stärkas och att företag ges goda förutsättningar att investera och växa.
 

Fakta om Småföretagsbarometern

​

Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturundersökning av småföretag och har genomförts sedan 1985. Genomförs från och med i år två gånger per år. Den visar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar på utvecklingen de kommande 12 månaderna. Den bygger på

bedömningar från företagare med 1–49 anställda. Vår förhoppning är att barometern ska bidra till ökad kunskap om och förståelse för småföretagens betydelse för svensk ekonomi. Småföretagsbarometern tas fram av

Företagarna, Swedbank och Sparbankerna. Undersökningen med över 7000 företagare genomfördes av Novus under perioden 19 augusti till 21 september 2026.

​

 

Så fungerar konjunkturindikatorn

​

Konjunkturindikatorn är en summering av nettotalen för orderingång, omsättning och sysselsättning. Ett nettotal är skillnaden mellan den procentandel som svarar ”en ökning” respektive ”en minskning” och kan variera mellan +100 (då samtliga svarar ”en ökning”) eller -100 (då samtliga svarar ”en minskning”). Det innebär att konjunkturindikatorns totala intervall går mellan +300 och -300. Det historiska genomsnittet uppgår till +66 och täcker perioden 1985–2026. De lägsta nivåerna har varit under perioderna 1992–1993 (90-talskrisen), 2008–2009 (finanskrisen), 2021 (coronapandemin) och 2024–2025 (kostnadskrisen).

​

Källa: Sparbankernas Riksförbund