Dagligvaruhandeln lämnar förslag för stärkt konkurrenskraft

Svensk Dagligvaruhandel vill att regeringen inrättar en ”Livsmedelskedjans effektiviseringskommission” och att företagens regelkostnader ska minska med minst 25 procent. I dag presenterar branschen ett antal konkreta politiska förslag för stärkt konkurrenskraft, med fokus på fler jobb, ökad tillväxt och lägre kostnader i livsmedelskedjan.

​

Svensk Dagligvaruhandel presenterar nu sina förslag för att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft i Sverige. Förslagen överlämnas inför riksdagsvalet 2026 i ett läge där både svensk och europeisk ekonomi hotas av svag tillväxt, högre kostnader och ökad global konkurrens.

​

En konkurrenskraftig dagligvaruhandel är avgörande både för hushållens köpkraft och för samhällsekonomiskt välstånd. Med över 3 000 butiker i hela landet bidrar branschen till jobb, tillväxt och skatteintäkter. Samtidigt möter den varje dag hushållens behov av en trygg livsmedelsförsörjning och prisvärd mat.

​

- Konkurrenskraft i dagligvaruhandeln handlar i grunden om att kunna erbjuda bra priser, ett kvalitativt sortiment och tillgänglighet i hela landet. När kostnaderna ökar eller regelverken blir onödigt komplexa slår det direkt mot konsumenterna, säger Andreas Strömberg, näringspolitisk chef på Svensk Dagligvaruhandel.

​

Enligt Tillväxtverket beräknas näringslivets regelkostnader uppgå till 389 miljarder* kronor 2025. Det är mer än hela dagligvaruhandelns försäljning under förra året. Samtidigt möter dagligvarubranschen stora krav på investeringar i klimatomställning, digitalisering och beredskap.

​

- Lönsamheten i hela svenska livsmedelskedjan har försvagats under flera år och branschen har små marginaler jämfört med övriga näringslivet. För att kunna fortsätta bidra till jobb, tillväxt och en trygg livsmedelsförsörjning behövs bättre förutsättningar för lönsamhet och investeringar, säger Andreas Strömberg.

​

Branschen föreslår att:

​

• Minska företagens regelkostnader med minst 25 procent, i linje med EU:s konkurrenskraftskompass. Syftet är att frigöra resurser till investeringar, innovation och fler jobb.

• Göra den sänkta arbetsgivaravgiften för unga (19–23 år) permanent för att stärka återväxten i svensk ekonomi och dagligvarubranschen.

• Inrätta en ”Livsmedelskedjans effektiviseringskommission” för att granska betungande regler, skatter och avgifter i livsmedelskedjan – och föreslå effektiviseringar som sänker företagens kostnader.

• Permanenta Implementeringsrådet och säkerställ en strikt tolkning av EU-regler, så att Sverige undviker överimplementering som ökar kostnader och försvagar konkurrenskraften.

• Sänk kostnaderna för tillsyn och gör den mer rättvis och likvärdig.

• Förenkla etablering av nya livsmedelsbutikerför att stärka konkurrensen och tillgängligheten.

​

Tredje delen i Svensk Dagligvaruhandels förslag inför valet 2026

​

Förslagen om konkurrenskraft är det tredje området som Svensk Dagligvaruhandel presenterar inför valet 2026. Tidigare har branschen lämnat förslag inom folkhälsaoch beredskap. Under våren presenteras även initiativ inom klimatomställning i livsmedelskedjan.

​

Syftet är att tydliggöra dagligvaruhandelns roll som samhällsbärande funktion och att bidra med konkreta reformförslag inför nästa mandatperiod.

​

*Tillväxtverket, Regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft 2024

​

Källa: SVHD