Fler ärver mer – och bostaden har blivit det nya arvegodset

Under de kommande två decennierna kommer stora förmögenheter att överföras via arv i Sverige. Mäklarsamfundets nya rapport ”Det går i släkten – Så blev bostaden det nya arvegodset” visar att arv är en avgörande men underskattad samhällsekonomisk faktor där bostäder spelar huvudrollen.

​

Nästan hälften av de tillfrågade arvtagarna (44 procent) förväntar sig att ärva minst en bostad till ett uppskattat genomsnittligt värde av 2,6 miljoner kronor. Bland de svarande bland arvlåtare räknade 60 procent med att lämna efter sig en bostad, till ett genomsnittligt värde av 3,3 miljoner kronor.

​

• För tidigare generationer var arv av stora summor något som var reserverat för överklassen. Nu har bostaden blivit det nya arvegodset som gör att förmögenheter överförs mellan generationer även i den breda medelklassen, säger Oskar Öholm, vd på Mäklarsamfundet.

• Vi ser hur arvet fungerar som en slags multiplikator för ojämlikhet. De som redan har kapital och äger sitt boende förväntar sig större arv, medan den med lägre inkomster förväntar sig mindre eller inget arv alls. Parallellt med detta gör arvets ökande betydelse att det kan trumfa hårt arbete och hämma social rörlighet, eftersom arvet befäster befintliga ekonomiska positioner över generationer, säger Amanda Göthberg.

​

Arvet förstärker redan befintliga ekonomiska positioner

I takt med att 40- och 50-talisternas tillgångar förs vidare till barn och barnbarn, förändras balansen mellan arbete och kapital. Högre inkomster och större förmögenhet hänger tätt samman med högre arvsförväntningar – vilket riskerar att förstärka redan existerande ekonomiska skillnader.

​

En tyst och odokumenterad del av ekonomin

Trots att arvet berör stora delar av befolkningen är det ett ämne som sällan verkar diskuteras och ett skeende som få verkar förbereda sig inför. Dessutom saknas det offentlig statistik om svenska arvsöverföringar sedan arvsskatten avskaffades 2005.

​

• Tre av fyra svenskar har aldrig pratat med sina arvtagare om arvet

• Endast en minoritet av arvlåtarna har upprättat testamente.

• Stora arvsbelopp innebär att kapital växer i betydelse för hushållens ekonomiska situation över tid, på bekostnad av förvärvsinkomster. Det är en utveckling som förtjänar att tas på allvar, säger Amanda Göthberg.

​

Framtida arv fungerar som en ekonomisk kompass

En av fem arvtagare uppger att möjligheten att ärva påverkat beslut om sparande, bostadsköp eller konsumtion. Arvet fungerar alltså inte bara som en framtida tillgång utan som en kompass för ekonomiska beslut redan innan det realiseras.

​

Om rapporten

Rapporten ”Det går i släkten – Så blev bostaden det nya arvegodset”bygger på en rikstäckande enkätundersökning genomförd av Juni Strategi på uppdrag av Mäklarsamfundet. 1 000 personer i åldrarna 40 år och uppåt deltog i studien, som genomfördes juli – augusti 2025.

​

Källa: Mäklarsamfundet