– Få organisationer tar vara på den enorma potential som finns hos medarbetarna, säger Anders Fundin, ny professor i Industriell ekonomi vid Högskolan Väst. Foto: Högskolan Väst.

​

 

”I en osäker värld behöver organisationer vara snabbrörliga”

– Dagens slimmade organisationer har ofta mer fokus på genomförande än på förbättringsarbete. Det gör dem mer sårbara om de tvingas att snabbt ställa om på grund av nya omvärldsfaktorer.

​

– Min forskning handlar om att stärka företag och andra organisationer så att de är väl rustade i en ständigt föränderlig värld, säger Anders Fundin, ny professor i Industriell ekonomi vid Högskolan Väst.

​

Hur kan organisationer rusta inför förändringar?

​

– Det handlar till stor del om vilket ledarskap man väljer och hur organisering och arbetssätt ser ut. Låter man medarbetarna vara med och driva utvecklingsarbetet och påverka beslut kan utvecklings- och förbättringstakten öka. Det finns en enorm potential i den typen av arbetssätt, men den utnyttjas inte eftersom många jobbar i gamla organiseringsmodeller.

​

– Faktum är att många aktörer har samma typ av organisering som utvecklades efter andra världskriget. Den funkade bra då, när industrisverige byggdes upp och utvecklingstakten var långsammare. Men idag behöver man organisera på nya sätt för att stärka förmågan att snabbt ställa om vid olika typer av kriser. Det krävs för att vara konkurrenskraftig framöver.

​

Vad vinner organisationen på att strukturera om?

​

– Att skapa bra balans mellan genomförande och förbättringsarbete gör organisationer mer flexibla och bättre på att möta kunders behov. Det går snabbare att ställa om vid olika typer av kriser om medarbetarna är vana att lära nytt och hitta nya lösningar. Det bygger starka organisationer som är ekonomiskt och socialt hållbara över tid.

​

Vilka utmaningar kan organisationer med traditionellt ledarskap ha?

​

– De är inte tillräckligt snabbrörliga och flexibla. Många är bra på att sätta mål och utveckla ny teknik, men missar ofta att förnya arbetssätten. Att skapa ett organisatoriskt lärande tar tid och det behöver finnas utrymme för det i en organisation.

​

– Det kan också vara svårt att våga testa nya idéer och ta risken att det blir fel. Man måste helt enkelt lita på processen, på kraften hos medarbetarna och se värdet i att lära av misstagen.

​

Vad gjorde dig nyfiken på det här forskningsområdet?

​

– Jag är i grunden civilingenjör i maskinteknik och har jobbat med utvecklingsprojekt inom industrin i flera år. Mina funderingar på hur utvecklingsarbete kan göras på bättre sätt ledde till att jag började forska inom ledarskap, organisering och kvalitetsutveckling. Jag vill hjälpa företag och offentliga verksamheter att bygga starka och hållbara organisationer genom systematisk verksamhetsutveckling.

​

– Drivkraften är att se individer och ledningsgrupper växa när de engagerar sig i förändringsarbetet på ett djupare plan. När organisatoriskt lärande fungerar i praktiken skapar det en fantastisk dynamik. Jag har sett det hända många gånger inom bland annat sjukvården och industrin. Många uppskattar verkligen att jobba med förändringsarbete, att kunna göra skillnad på riktigt.

​

Varför valde du att arbeta på Högskolan Väst?

​

– Det spännande med Högskolan Väst är att vi driver forskning och utbildning i så nära samverkan med näringsliv och offentliga aktörer. Högskolans stora satsning på industriell ekonomi lockade förstås också. Jag ser fram emot att bidra till uppbyggnaden av det kunskapsområdet.

​

Vad har du på gång just nu?

​

– Tillsammans med kolleger skriver jag på en ansökan om en industriforskarskola som riktar sig till företag som driver någon form av förändringsarbete. Det handlar om att utveckla nya sätt att leda och förändra. Jag hoppas det blir verklighet eftersom det finns behov av att lära mer om det.

​

– Vi utvecklar flera nya kurser inom industriell ekonomi, bland annat inom management, och organisering. Den typen av kurser kommer också att inkluderas i våra ingenjörsprogram framöver. Det är en viktig kompetens att ha med sig ut i arbetslivet.

​

Källa: Högskolan Väst