Peter Jacobsson, psykolog och verksamhetsutvecklare på Vuxenpsykiatrin i Varberg.

​

 

Ny forskning: Därför räcker inte adhd-utredning

Ny forskning från Psykiatrin Halland visar att en adhd-diagnos inte räcker för att ge en träffsäker behandling. Ett större fokus på att utreda patienters personlighet kan hjälpa vården att hitta dem där medicinen inte räcker till.

Under sina 30 år som psykolog har Peter Jacobsson utrett och följt många patienter med adhd, och alltid funderat över samma sak: Varför blir resultaten så olika?

​

– För många räcker medicin för att livet ska gå ihop, medan vissa slutar sin medicinering i förtid. Andra fortsätter ha stora svårigheter i livet trots medicin, säger Peter Jacobsson, psykologiskt ledningsansvarig på Vuxenpsykiatrin i Varberg.

​

– Jag ville ta reda på varför det skilde sig så mycket.

​

I sin senaste forskning tror han sig ha hittat svaret: det sitter i patientens personlighet, i mönster som går utöver diagnosen och påverkar hur livet fungerar. Och Peter Jacobsson har kunnat ringa in vilka faktorer i personligheten som ofta ställer till det.

​

– Genom att utreda personlighet i samband med adhd kan vi tidigt identifiera dessa svårigheter och förutspå vilka som kommer att behöva ytterligare insatser, säger han.

​

Till exempel har kartläggningen visat att de som har mycket svårt att lita på andra löper dubbelt så hög risk att sluta med sin adhd-medicin i förtid.

​

– Min poäng är att vi måste jobba extra hårt för dessa patienter för att skapa tillit så att vi kan hjälpa dem.

Han har även kunnat se tydliga skillnader i personlighet hos de patienter som fortsatte ha stora problem i vardagen även med medicinering, jämfört med de som förbättrades. De som både har stora problem med sig själva och svårigheter med relationer var också de som förbättrades minst i sin vardag med medicinering.

​

– Symptomen för adhd kanske går ner med medicinen, men har man problem som sitter i andra delar av personligheten kommer man fortsätta ha svårt att få ihop livet, säger Peter Jacobsson.

​

I hans studie har över 700 patienter inom Psykiatrin Halland fått fylla i ett självskattningsformulär som kartlägger deras personlighet. Dessa fångar upp framförallt problem i personligheten och är ett nytt sätt att diagnosticera personlighetssyndrom, men är också en viktig del av ett system som kallas HiTOP, Hierarchical Taxonomy of Psychopathology. Där ses psykiska svårigheter inte som fasta diagnoser, utan som olika nivåer av problem.

​

– Diagnoser är för rigida. När man utreder en patient kollar man om de uppnår vissa strikta kriterier, och kan då missa att de har andra problem som inte passar in i diagnosbilden. Syftet med den nya personlighetsdiagnostiken och HiTOP är att i stället se hela personen och alla besvär denna har.

​

Därför arbetar nu Psykiatrin Halland på att införa utredning av personlighet enligt detta dimensionella sätt för alla patienter. Både för de som utreds för adhd, och de som utreds för andra diagnoser.

​

– Det här ersätter inte diagnosutredning, men det är ett viktigt komplement för att fånga in det som diagnosen missar.