NYHETER                                                                                                                                      Kommentera artikel  |  Skicka 

__ANNONSER______________________

reduktionsplikten.jpg

Bild: Pixabay/andreas160578

Svenska reduktionsplikten minskar klimatutsläppen från transporter mest

Ökade drivmedelspriser har lett till kritik av den svenska reduktionsplikten. Men reduktionsplikten har varit avgörande för Sveriges kraftigt minskade klimatutsläpp från transporter.

Sverige är överlägset bäst på att minska de klimatskadliga utsläppen från transportsektorn, visar en jämförelse mellan de 27 EU-länderna.

Sveriges tätplats beror på en hög användning av biodrivmedel som i huvudsak drivs av reduktionsplikten. Reduktionsplikten gör att drivmedelsproducenter successivt måste öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel för att minska utsläppen av växthusgaser.

- Alla EU-länder har idag krav på inblandning av förnybara drivmedel, baserat på volym eller energi, men reduktionsplikten styr specifikt mot minskade utsläpp och stimulerar därför användning av biodrivmedel med hög växthusgasprestanda, säger Liv Lundberg, forskare på RISE och projektledare för rapporten Styrmedel och biodrivmedel i EU - igår, idag och i morgon.

- Drivmedelsproducenter som vi intervjuat är alla positiva till reduktionsplikten eftersom den skapar tydliga spelregler och premierar utsläppsminskning. De föreslagna nivåerna till 2030 ger också långsiktiga förutsätt

ningar för nya investeringar och reduktionsplikten är central för att vi ska nå transportsektorns klimatmål 2030.

Sverige starkt importberoende

Rapporten visar dock att en hög konsumtion av biodrivmedel i ett land inte automatiskt leder till en hög produktion. Sveriges är ett exempel på detta då vi importerar mer än hälften av alla biodrivmedel som konsumeras.

Biodrivmedel handlas mellan länder och distribueras till den marknad där det specifika biodrivmedlet får högst pris. Var företag väljer att bygga nya produktionsanläggningar avgörs därför av faktorer som tillgång till existerande infrastruktur, råvaror och distributionsmöjligheter.

- Sveriges tillgång till biodrivmedel är beroende av situationen i EU och världen. För beslutsfattare är det därför viktigt att följa utvecklingen utanför Sverige och speciellt i EU, säger Liv Lundberg.

Just nu finns det förslag på ett nytt system i EU som, liksom Sveriges reduktionsplikt, fokuserar på utsläppsminskningar. Om det införs kan konkurrensen om biodrivmedel med god klimatprestanda öka.

Priser på förnybart stiger

Under senare tid har priserna på den svenska marknaden drivits upp, bland annat på grund av brist på HVO och höga straffavgifter om reduktionsplikten inte följs. Andra drivkrafter är krigsutbrottet i Ukraina, höga råvarupriser och att planerad produktionsutbyggnad försenats av pandemin.

För att Sverige ska kunna få tillgång till de biodrivmedel som krävs för att uppfylla reduktionsplikten till ett hållbart pris, måste produktionen byggas ut i takt med ökande efterfrågan i EU. För att producenter ska våga göra nya investeringar krävs att det finns en långsiktig efterfrågan, vilket styrmedel som reduktionsplikten bidrar till.

Ökad produktion på gång

Redan idag planerar flera aktörer nya produktionsanläggningar, både i Sverige och på andra platser i Europa. En utmaning för biodrivmedelsbranschen är dock att efterfrågan på biodrivmedel för vägtransporter sannolikt kommer att minska på sikt till följd av ökad elektrifiering.

Projektrapporten beskriver hur många nya produktionsanläggningar därför byggs för att kunna konvertera produktionen till andra förnybara produkter, till exempel bio-jet för flyget eller råvaror för kemiindustrin.

Källa: Chalmers Industriteknik

astrazeneca.jpg
hansa biopharma.jpg
geji.jpg
modio.jpg
alfa laval.jpg
cementa.jpg
skanska front.jpg
scania front.jpg
volvo front.jpg
ata logo.jpg
ata logo 2.jpg