Rekordmånga femteklassare vandrade Skåneleden i år

​

Under året har fler skånska femteklassare än någonsin fått möjlighet att vandra på Skåneleden, ledda av erfarna naturvägledare från Stiftelsen Skånska Landskap. De över 3 000 eleverna har fått en introduktion i allemansrätt, biologisk mångfald och värdet av fysisk aktivitet i naturen.

​

– Barnen tyckte mycket om att få vara i skogen och njuta av dagen, vi vandrade i ett lagom tempo med flera bra stopp och pauser med spännande och välbehövliga aktiviteter, säger Åsa Johansson, verksamhetsansvarig utomhuspedagogik på Stiftelsen Skånska Landskap.  

​

Under 2024 har elever från 28 kommuner deltagit och utforskat några av de skånska strövområdena Järavallen, Snogeholm och Fulltofta. Under vandringen på Skåneleden får eleverna både praktiska och teoretiska kunskaper. Genom lek och övningar lär de sig om Skånes flora och fauna, friluftsliv, att elda rätt och allemansrätten. För många har besöket varit en första kontakt med naturen.

​

Utvärderingarna från klasslärare som deltagit visar att dagen på Skåneleden varit uppskattad. 83 procent av lärarna gav högsta betyg utifrån frågan om deras helhetsupplevelse av dagen efter vårens guidningar.

– När klassrummet flyttas ut i naturen ökar barnens nyfikenhet och upptäckarglädje. Att kunna erbjuda alla femteklassare i Skåne dessa vandringar kostnadsfritt känns jättebra, säger Sara Näsvall, utvecklingsstrateg vandrings-och cykelleder i Region Skåne.

​

Intresset för projektet är väldigt stort från skolorna, under höst- och vårsäsongen har det kommit in omkring tre gånger så många intresseanmälningar jämfört med föregående år.  

Under vårterminen 2025 drar projektet i gång igen.

​

Om projektet 

​

Femteklassare på Skåneleden bekostas av Region Skåne i syfte att sätta femteklassare i rörelse och få en heldag i naturen. Förutom grundbemanning och kompetens via Stiftelsen Skånska Landskap består personalteamen av pedagoger och naturvägledare med lite olika bakgrund. 

​

Genom satsningen skapas en grund för goda levnads- och naturvanor som vuxen och de långsiktiga effekterna och samhällsvinsterna bedöms leda till framtida besparingar genom förbättrad folkhälsa.