Brister i det klotterförebyggande arbetet i Stockholms län

​

Under den senaste tioårsperioden har de polisanmälda klotterbrotten ökat med över 300 procent i Stockholms län. Konsekvenserna av dessa brott är förutom stora saneringskostnader för regioner, kommuner, fastighetsägare och privatpersoner även otrygghet i det offentliga rummet.

​

För att hantera dessa brott har många kommuner genomfört en rad insatser. Vissa kommuner har utarbetat särskilda policys, handlingsplaner och riktlinjer om så kallad nolltolerans och snabb sanering av klotter. Andra kommuner har försökt minska skadegörelsen genom att underlätta för allmänheten att rapportera skadegörelse via appar eller en klotterkundtjänst.

​

- En kartläggning av kommunernas förmåga att arbeta brottsförebyggande mot denna typ av brott visar att endast tio av totalt 26 kommuner i Stockholms län har en särskild skadegörelsepolicy i syfte att förebygga och hantera klotter. Många kommuner saknar också en rutin för hur, när, om en polisanmälan ska ske vid skadegörelse och klotter, säger generalsekreterare Magnus Lindgren.

​

Merparten av kommunerna har dock rutiner gällande sanering av klotter. I första hand handlar det om sanering inom 48 timmar eller snabbare. Samtliga kommuner har även en anmälningsfunktion för allmänheten gällande skadegörelse.

​

- Även om kommunerna i Stockholms län drabbas olika hårt av skadegörelse i form av klotter är det viktigt att samtliga kommuner har framtagna policys, rutiner, riktlinjer etc. för att förebygga och hantera denna typ av brott. Det finns också stora vinster för såväl myndigheter och företag som för allmänheten i länet med att i större utsträckning ensa och samordna det förebyggande arbetet, säger rapportens författare Abdi Gass.