Stort intresse för efterfrågestyrd busstrafik

En efterfrågestyrd tjänst innebär att bussarna inte kör efter en fast tidtabell utan istället tar hänsyn till ett dynamiskt behov hos resenären. Enligt flera studier vid Malmö universitet ställer sig många, oavsett ålder, positiva till en sådan flexibel kollektivtrafik.

​

– Intresset från såväl resenärer som från regioner och operatörer är idag väldig stort för denna teknik och möjlighet, säger Åse Jevinger, docent och trafikforskare vid Malmö universitet.

​

Så kallade DRT-tjänster (Demand-Responsive Transport) med ”åka-nu möjlighet” finns idag hos ett fåtal operatörer i Sverige: exempelvis Värmlandstrafiken (X-linjen), Västtrafik (Buss on demand) och Skånetrafikens SkåneFlex i Tomelillaregionen.

​

– Skillnaden mot exempelvis taxiresor är att man strävar efter samåkning för att det ska bli billigare för alla och mer hållbart. Idag går det många tomma bussar på landsbygden med en fast tidtabell och det är väldigt dålig ekonomi i det, säger Åse Jevinger.

​

Tillsammans med forskarkollegan Helena Svensson från Lunds tekniska högskola har Åse Jevinger intervjuat resenärer i olika åldrar om hur ofta de skulle använda en sådan tjänst och vad som accepteras när det kommer till exempelvis väntetid och avstånd till upphämtningsplats.

​

I en enkätstudie med personer över 70 år i Skåne svarade 85 procent att de skulle använda tjänsten, men då under förutsättning att de inte hade en exakt tid att hålla. Majoriteten accepterade även att endast kunna boka så sent som 30 minuter före avfärd.

​

– Vi fann även att det finns en magisk gräns mellan 10 och 20 minuter. Både när det kommer försening i upphämtning och försening i restid, men även i spannet som anges för upphämtning. De allra flesta accepterar tio minuter, men väldigt få tjugo.

​

100 meter en kritisk gräns

​

Forskarna frågade även hur långt bort en upphämtningsplats kan flyttas för att optimera rutten och det visade sig att 100 meter vara okej, men inte längre.

​

I en annan studie, med målgrupper från 6 år och uppåt, fann de att acceptansen när det kommer till förseningar och spann var ungefär densamma som för de äldre. Däremot hade de yngre, som väntat, större förväntningar på hur digitala hjälpmedel integreras i tjänsten.

​

– De yngre har helt andra önskemål när det kommer till value added services: som en digital app som visar var man ska av och på, förslag på resrutter baserat på tidigare resor och att man kan se var fordonet befinner sig och dess planerade rutt.

​

Vad krävs för att fler operatörer ska ta steget och även lyckas få ekonomi i det?

​

– Det som håller på att hända är att DRT integreras i den traditionella reseplaneraren så att man lätt kan jämföra med den traditionella kollektivtrafiken. Många menar att det stora lyftet på den här typen av tjänster kommer först då vi har autonoma fordon, alltså självkörande, eftersom det innan dess kan bli för dyrt, säger Åse Jevinger vid Malmö universitet.