Är Dalarna rustat för ökad livsmedelsproduktion?

​

Länsstyrelsen kan konstatera att vi behöver mer mat från Dalarna. Rapporten om livsmedelskedjan i Dalarnas län ger ett bra underlag för det strategiska arbetet med livsmedel i länet. Vi har en negativ utveckling inom flera områden och en låg självförsörjningsgrad på livsmedel jämfört med hela riket. Men många pusselbitar finns nu på plats för att vända utvecklingen.

​

Sedan 2019 har länet en livsmedelsstrategi med målet att öka produktionen av mat i Dalarna. För att följa utvecklingen sammanställs regelbundet fakta och statistik i en lägesrapport. Rapporten ger en tydlig bild av hur livsmedelsbranschen i länet ser ut och hur den har förändrats över tid.

​

Några tongivande riktningar är att självförsörjningsgraden är låg, 38 procent för år 2023, vilket är lägre än riksgenomsnittet på cirka 75 procent. Värdet av produktionen i Dalarna ska enligt livsmedelsstrategin öka med 50 procent till år 2030, men produktionsvärdesökningen går inte i den takten. Vi ser att åkermarken i länet fortsätter att minska med några hundra hektar om året vilket är en långsiktig negativ utveckling.

​

Men de senaste fyra åren har det också hänt mycket positivt inom livsmedelsarbetet i länet och idag finns många initiativ för att vända utvecklingen. Länsstyrelsen och föreningen Lokal Mat arbetar tillsammans med livsmedelsbutiker i länet för att underlätta för konsumenter som vill handla lokal mat genom att skylta upp mat från Dalarna. I länet finns numera ett kompetenscenter i Rättvik för att arbeta med kompetensförsörjning inom livsmedelsnäringarna. Dalarna Science Park har under flera år arbetat med livsmedel som ett prioriterat område för att stötta företag som vill bli mer innovativa och utveckla sin verksamhet.

​

”I Dalarna har vi goda förutsättningar att producera mat av hög kvalitet och öka livsmedelsproduktionen samt höja vår livsmedelsberedskap. Med stöd av rapporten om livsmedelskedjan i Dalarna kan de strategiska insatserna komma på rätt plats för länets utveckling, säger landshövding Helena Höij”.

​

Rapporten är framtagen inom projektet Stärkt livsmedelskedja i Dalarna som finansieras med medel från EU:s landsbygdsprogram.